Candy

Love is heroin, it's candy. I wanna try it your way this time. I wasn't trying to wreck his life, I was trying to make mine better. He was handsome, and a very good criminal... We lived on sunlight and chocolate bars. You came into my life really fast, and I liked it. Everything we ever did we did with the best of intentions, but events tumbled and the years pile up, the world is very bewildering to a junkie... and still you cling to the concept of change.



Here is the deepest secret nobody knows. Here is the root of the root and the bud of the bud and the sky of the sky of a tree called life; which grows higher than soul can hope or mind can hide. And this is the wonder that's keeping the stars apart... I carry your heart, I carry it in my heart.
-E.E Cummings

S&S turne 2012

För ett par dagar sen fick jag ett mail om att förhandlingar skulle göras med sponsorer om att åka på turne med musikalen jag spelade i somras. Och nyss så ringde regissören och sa att det är klart och att intresset finns att sponsra en turne och dessutom så har flera skolor runt om i landet redan visat intresse av att köpa förestälningen. Jag tror att det skulle va kul att åka på turne några dagar i veckan. Planen för mig är endå att skriva mitt examensarbete nästa termin så jag kommer ju inte ha mycket schemalagda lektioner. Jag är peppad. Men vi får se hur det blir. Vi ska ha ett möte efte rnyår och om vi bestämmer oss för att spela så ska vi göra en provspelning för några inköpare i slutet på januari.

Those are the news. Plus att jag skriv tenta idag, hade redovisning och har dessutom hittat en handledare till examensarbetet. Har också hinnut med att jobba och repa musikalen som har premiär i februari och skriva grupparbete till det vi redovisade idag. Ja, allt tjat om att jag är produktiv är ingen myt. Nu fortsätter plugget då jag har fullt upp i åtminstånde en vecka till. Sen så kan jag pusta ut liiite innan det är dags att sätta igång igen, och den gången kommer det vara allvar! Jag jobbar mot ett tydligt mål people!

Är helt slut. Slut.


The fall came and I wrote..

...something that wouldn't make sence if I put it up here!


Hihihihi



Do you trust me?

Lololololoosing my mind

Dör av allt jag har att göra. Finns ingen stund över till nåt!!! Plug att yttre faktorer alltd ska hålla på att påverka ens psyke....

Har alldeles för mycket i huvet nu, måste fokusera!!


I'll be home for christmas

I'm dreaming tonight of a place I love
Even more than I usually do
And although I know it's a long road back
I promise you

I'll be home for Christmas
You can count on me
Please have snow and mistletoe
And presents by the tree

Christmas eve will find you
Where the love light gleams
I'll be home for Christmas
If only in my dreams

I'll be home for Christmas
You can count on me
Please have some snow and mistletoe
And presents by the tree

Christmas eve will find me
Where the love light gleams
I'll be home for Christmas
If only in my dreams
If only in my dreams

Välkommen till Stockholm årets första snö! xx

Midvinter natt

Der blir inga virgin cosmos ikväll när regnjackan är på och turer gås ned till tvättstugan. Däremot var gårdagen en extremt bra kväll! Vi hade midvinter fest för alla internationela studenter på SU och jag var serveringsansvarig. Pyntat med glitter, snö och silver och en tomte som sprang omkring så hade vi totalt över 150 gäster under kvällen. Jag varierade kvällen med att hjälpa till bakom baren, hålla vakterna nöjda, prata med DJn och mingla med alla gäster, gamla bekanstskaper som nya. Hade en så himla bra kväll helt enkelt. Efteråt så städade vi och skrattade och kvällen slutade med att jag skjutsade hem Tor, Bo och Ivar och vi lyssnade på julmusik. Sedan fortsate jag i julens tecken i bilen hem och var extremt nöjd och jag träffade till och med en av vakterna på hemvägen knäppt nog haha. En prefekt fredagskväll helt enkelt!

Jag älskar att ge någon mitt största leende och verkligen mena det,
att dela skratt med nya och gamla vänner,
att glimma med ögonen och utstråla lycka.
Jag älskar att avsluta en kväll med att känna mig alldeles lyrisk.
Det är fantastiskt!  


Längtar


Söndag



Questioningly her eyes looked at me 
And then she spoke, aren't you someone I used to know
And weren't we lovers a long time ago?
Looked at her close, forced her into view
But I don't love you anymore
Why do you want to talk to me for?
You should have just let me walk by
Memories make us cry

Juridiska Föreningens årsbal 26/11 2011

Var allt jag hade hoppats på och mycket bättre. Det började med fördrink och snittar på Hammarskiöld & Co advokatbyrå med styrelsen och ämbetsmännen från JF. Sen blev vi eskorterade till ett vackert dukat Mäster Mikaels festvåning med utsikt över stan! Där åt vi trerätters, sjöng, höll tal, skrattade och dansade. Efter det blev vi eskorterade till Juristernas hus på efterfest och midnatssbuffe med ännu mera dans med fina människor ända in på morgonkvisten imorse! Tack JF!


Housewife award!

Årets housewife eller vad? Pannkakor med blåbär och maple sirap, mmm.



Sockerfria, spannmålsfria, kolhydratsfria!


VÄRLDENS BÄSTA SIRI!

Hur himla fint är det inte när man kommer hem och hittar ett paket från sin bästa vän i brevlådan!! Jag som bara brukar få räkningar blev sjukt glad. Slet upp paketet direkt och hittade en så himla fin och omtänksam present. Ett Elizabeth Arden stick kombinerat läppglans och min favvo parfym Provocative Woman! Bara Siri som skulle kunna göra en sån grej, hon kommer ihåg allt man sagt och alla detaljer och sen så tänker hon på en och överasskar en! Har fortfarande kvar en flaskpost jag fick förra sommaren och en stor choklad-skida, även ett väldigt roligt snoppkort haha! :)

Ja Siri är en riktig vän, inte bara för att hon skickar presenter, utan hon lyssnar och delar med sig av råd, skrattar med mig, gråter med mig och bästa av allt hon delar med sig av sitt liv till mig, dom stunderna känner jag mig viktig och värdefull. Tillsammans ventilerar vi och finns där för varandra, även fast flera hundra kilometer skiljer oss åt. Det är vänskap, äkta vänskap när den ät som finast och mest värdefull! Nu längtar jag tills Siri kommer hem i jul (då vi inte hunnit hälsa på som vi tänkte..) och då ska jag krama henne och ha kul och få massa quality time!!

S <3 S 4-life! "Och så började vi Schteka".





Vem behöver en pojkvän eller miljoner vänner när man har en sån här fin vän?

30 day shred

Day 2! good lord...

ett år

Ni vet när man plötsligt kommer ihåg vad man gjorde för exakt ett år sen. Inte för att det var nån speciell högtid eller så utan bara att man kommer ihåg vad man gjorde denna onsdag för ett år sen. Jag packade mina väskor för att jag nästa dag skulle åka till Lindvallen. Sedan åkte jag och lämnade dom på Lappis där dom skulle bli upphämtade nästa dag medans jag skulle bli upphämtad efter första repet på teatern inför Djurfarmen. Oviktigt. Jag kan inte låta bli och slås av svindel när jag tänker på att ett år har gått sen dess. När jag tänker på den dagen känns det som om det va nyss. Men när jag tänker på allt som har hänt det senaste året skulle den där onsdagen lika gärna kunna varit en onsdag för flera flera år sen.

Mycket är det samma men allt har ändå ändrats, jag har ändrats. Jag längtar till december för alla mina fina människor kommer till Stockholm. Vissa stannar bara över jul men andra stannar "för alltid". Jag längtar så jätte mycket. Men samtidigt är det lite läskigt för allt har ju ändrats? Äh strunt i det, vänner är ju alltid vänner!

Men men det var bara så fantistiskt att inse vart jag va för ett år sen och drömma tillbaka lite i tiden. Jag lovar att jag för ett år sen täntke undr vad jag gör om ett år. Och här är jag nu. Lite skoltrött, en tenta runt hörnet, Juridiska föreningens årsbal på lördag och en ofärdig klänning och look över huvud taget. Men det gör inget för jag har ju planerat bra så jag hinner. Jag hinner alltid. Det är därför jag aldrig är stressad för jag vet att det liksom ordnar sig.

Så skulle jag vilja vara där jag va förra året eller där jag är idag? Jag hade väldigt kul förra året, mycket spännande saker som hände och många "firsts". Men det är mycket jag inte skulle vilja göra om heller. Saker som jag liksom har gjort, lärt mig av och gått vidare ifrån. Så om jag fick välja skulle jag vilja vara där jag är just nu, mest för att det är livets gång och man ska inte mess with life.

Okej nu babblar jag alldeles för mycket i väntan på att få sluta jobba så jag kan åka hem och ta tag i det jag måste göra. Föresten så är träningvärken total från 30 day shreden och jag älskar det!!

Vad gjorde du för exakt ett år sen?


30 day shred

Day one!

Hockey

Jag har alltid gillat hockeykillar. När jag var ygre så var hockeykillar det som motsvarade andra tjejers prins på vit häst. I min saga så hörde hockeykillar ihop med konståkningstjejer. För alla oss var det nåt spännande med dessa pojkar. Jag minns hur jag brukade älska att värma upp medans jag tittade på deras träning, jag ryckte till varje gång en hård puck mötte sargen och tyckte att det va så manligt och starkt. Jag minns också hur mycket jag brukade göra mig till varje gång hockeykillarna satt på läktaren och väntade på sn istid. Jag brukade åka ännu lite mer graciösare och snurra några flera varv än vanlgt i mina piruetter. Sedan brukade jag skryte med min vighet och göra något coolt flygskär. Det var alltid spännande att gå i omklädningsrms korridoren med hästsvansen slängandes och slänga ett öga på deras omklädningsrum. Ibland mötte man någon och ibland höl dom upp dörren för en när man kom med sin tunga skridskoväska. Det var nog för att man vistates i ishaööen så många timmar i veckan (och konståkningskillar var den ont om) så då va hockeykillarna lösningen. Även om vi elitåkare aldrig hade tid med sånt trams så kunde man ju få flirta lite?

Jag minns första gången jag pratade med en hockeykille. Det var i Tyresö ishall efter en träning. Jag minns att han var blond och söt och att deras llag tittade på vår träning. Jag minns att jag gjorde min flygskärsslinga där jag lyfter benet över huvudet precis brevid åskådarna och jag sträckte som vanligt lite extra på mig. Efter träningen var vi några som gick upp i cafeterian och där satt coola killarna. Han kom fram till mig och frågade hur länge jag hade "kört skridskor" jag svarade "typ fem år, vadådå?" Jag va nervös men ville verka cool, han va nervös och visste inte vad han skulle säga så då svarade han "du är väldigt vig". Tack sa jag innan vi skiljdes åt. Sedan så gick jag hem och skrev i min dagbok :)

Än idag tycker jag att det är spännande med hockey killar. Jag tror det är att den fantasin om hur konståkningstjejer ska vara med hockeykillar hänger kvar. Kanske är det för att jag också vet att vi delar samma förståelse för hur underbart det är att komma in i en kall ishall och få glida omking.

Så idag när jag var ute och tränade så kunde jag inte hjälpa att smyga in i ishallen nere i Torvalla och titta på när hockeykillarna tränade. Fortfarande röck jag till varje gång en hård puck mötte sargen och jag log. Sen andades jag in luften och jag va på nåt sätt hemma. Det ryckte i fötterna att trampa in i omklädningsrummen och slänga med hästsvansen för att sedan glida ut på isen och ha en egen liten uppvisning. Jag stog där och njöt. Men när jag såg att konståkningstjejerna började värma ut så smög jag ut ur ishallen. Jag var inte berädd att möta den delen av mitt försflutna ännu. Snart är jag nog men för tillfälligt är det inte rätt läge.

Jag får fortsätta smyga in i ishallen och kanske en dag så träffar jag min hockeyprins? ;)


Realityfiction.

Vill blogga men hinner liksom inte, är saker som kommer emellan och när tiden finns finns inte inspirationen. Har så många historier jag vill få ur mig, så många funderingar och så mycket känslor. Tar en pluggpaus och berättar:
-Stjärnorna
-Tre veckor tills det nya livet är slut och ett nytt börjar
-Hockey
-Best sleep

Här är nåt jag skrivit förut när jag testade lite grejer. Realityfiction. 

When I walk the starlight walk I no longer wonder if you're seeing the same stars. When I draw hearts on my notebook in class of boredom its not because you're on my mind, and the letter I write inside the heart is not the first letter of your name anymore. When I buy lingerie I don't look myself in the mirror asking if you would appriciate it. When my gut feels bubbly and I smile it is not because you said something sweet, you're not making me happy. When I long for a touch and warm embrace it is not yours.  When I think of the next thing I want to learn it is nothing you can teach me. When you say you have moved on it's fine.
The stars are seen by a million other people. You will find a capital S in my hearts, the most important person in my life. I often go without lingerie, just for fun. I'm bubbly because I am free and many things make me smile nowdays. The embrace I long for is for one that will never make the mistake and let me go. I want to learn something useful this time for I already know what a broken heart feels like. When I need to I say I too have moved on.



Ni vet ibland måste man instala sig saker för att dom ska bli sanna. Blundar man hårt och önskar många många gånger blir dom det tillslut också! xx


exakt så

"Love is like a narcotic. At first it brings the euphoria of complete surrender. The next day, you want more. You’re not addicted yet, but you like the sensation, and you think you can still control things. You think about the person you love for two minutes, and forget them for three hours. But then you get used to that person, and you begin to be completely dependent on them. Now you think about him for three hours and forget him for two minutes. If he’s not there, you feel like an addict who can’t get a fix. And just as addicts steal and humiliate themselves to get what they need, you’re willing to do anything for love." — Paulo Coelho


you know how the time flies

I smile and say everything is fine. But I am scared, for so many reasons. Arn't we all?

GG

-I am not here to apologize for what happened tonight.
-Then what are you here to apologize for?
-Everything else.

I am sorry for loosing my temper the night you told me he proposed to you.
I am sorry for not waiting any longer at the empire state building.
I am sorry for treating you like property.
I am sorry I didn't tell you I loved you when I knew I did.
Most of all I am sorry I gave up on us and you never did.

They say every road must come to an end but sometimes the end can feel just like the beginning. Even if you think you've come a long way, you can suddenly find yourself right back where you started, because every journey is fraughed with twists and turns, and one fault step could spell disaster. But no matter what, you still have to stay the course and forge your own path because there is no going back now, and it looks like this one is going to be the ride of our lives.


 
xoxo


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0