Someone like you shoot me down but I get up.

Okej så. Idag när jag åkte till tentan så spelades två låtar som betyder mycket för mig inte bara en gång utan 5 gånger!! Kändes sjukt nice och bra.

Sonmeone like you spelades tre gånger. När jag hör den tänker jag på första gången jag hörde den. Det var i somras och trion satt på Jimmys balkong, som vi brukar på sommaren. Kvällen var varm och vi delade med oss av historier om livet och Jimmy spelade denna låt som han hade dansat till i NYC. Den passade in spot on på mitt liv. Det var den kvällen kvällen jag var klädd i mammas röda vintage kavaj och solen aldrig ville gå ner. Det var den kvällen något lyftes från mina axlar och gråt kunde bli till skratt och sen tystnad. Mitt hjärta var krossat den sommarkvällen i Juni. Mitt hjärta var krossat många gånger förra året men den dagen va det okej, det var fint, det var bitterljuvt. Det var liksom inget annat i hela världen jag kunde göra denna stund än att sitta på balkongen och vänta på att solen skulle gå ner. Detta var precis innan hjärnan skulle analysera och krossa hjärtat ännu mer. Det var innan det slutgiltiga slutet. När bara känslor fanns i hjärtat och inte hjärnan. Fattar ni? Låten spelades på repeat hela kvällen och vägen hem och solen gick aldrig ner.
Jag blir glad när jag hör denna låt då den påminner om ett krossat hjärta som ändå kunde känn lättnad, som kunde skratta och som glittrar som aldrig förr idag.

Titanium spelade två gånger. Jesus vad denna låt väcker mig. Första gången jag hörde denna satt jag i min bil, i bilkö på centralbron (tack och lov har dom renoverat klart söderledstunneln). Jag hade på mig mina leggings, dom som jag köpte med Siri som hon också köpte. Legginsen som ger oss båda tur, varje gång vi har på oss dom. Kalla oss töntiga men det är fan bevisat, upprepade gånger! Jag satt i bilkön och chattade med en av dom nya Internationella, L. Han och jag pratade om att ses på kvällen och det var spännande, äntligen lite nytt! Låten spelades och hon sjöng om hur "dom" skjuter ner henne men hon tar sig upp igen och att hon är gjord av titanium. Och satan vad det passade in på mig i den stunden!! Efter en hård sommar med kärleksproblem, tufft jobb, förvirrade tider och missöde utomlands med trauma och stress så hade jag i augusti tagit tag i mitt liv. Jag hade skaffat körkort, jobb, pluggade flitigt, spelade teater, hade lyckade ILM mottagningar så hade jag kommit tillbaka. Hur mycket folk/livet/Gud/karma än försökte sätta mig på plats så reste jag mig upp igen. Alla kulorna dom sköt studsade av mig. Jag var framgångsrik och en av dom mest igenkända tjejerna på csmpus haha. Jag banade väg för en otrolig höst. Jag blev ostoppbar igen.

Varje gång jag hör dessa låtar så fylls jag med energi, dom peppar mig och ger mig styrka. Dom påminner om en tid då jag aldrig lät mig besegras och dom sjunger att jag är obesegrad än idag.

När jag satte mig i bilen igen för att åka hem (Efter en snabb visit på AvB pop up store) så spelades Someone like you två gånger och Titanium två gånger. Jag tror att universum vill ge mig en klapp i ryggen och säga "Du klarade det"!

Och med dessa ord säger jag godnatt för att vakna till en ny dag som är starten mot nya mål!

Pusslove!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0