Ni vet när det inte blir som man tänk sig. Men man bestämmer sig för att göra det bästa av situationen. Man är hjälplös och det är skönt för man inser att man inte kan påverka. Man landar. Kommer ihåg att man tycker om när fåglar flyger i flock på en blå himmel. Tar ett kort på den enorma gula månen och känslan är bitterljuv. Man är hjälplös men känner sig starkast i världen. Vågar titta åt ett annat håll, vågar titta på en framtid som inte såg ut som framtiden gjorde igår. Ler när ett gammalt par delar paraply när man själv är blöt, men man vet att snart torkar man. Pratar om det som inte tänk sig och det är okej. Får en kram som snart kanske kan vara lika mycket värd. Minglar. Istället för att vara tyst så drar man dom roligaste skämten och skrattar högst. Man är tillbaka. Men ibland på natten stänger man dörren om sig smyger man ner i sängen, kramar några minnen och släpper inte taget. Hjärtat kniper och man tappar andan en sekund. Släpper inte taget riktigt ännu.