Ligger i sängen och lyssnar på musik. En aktivitet som funkar i alla lägen...lycka, hjärtesorg, ilska. För att passande musik finns för alla sinnesstämningar. Håller på att komponera ihop en spellista och återupptäcker gamla favoritlåtar jag hade glömt att komma ihåg. Det är viktigt det där med att komma ihåg att komma ihåg, alltid i alla lägen.. Vissa stunder tänker jag att jag inte kommer att glömma för att dom är så speciella. Efter ett tag minns man bara det som man brukade minnas, minnet har blivit ett minne av minnet. Äh, funkar inte att få fram sin mening såhär pass innan läggdags. Istället lägger jag upp en bild från ett minne i sommras. Mina favoritkillar från New York och jag var på Sommar och det var en perfekt sensommarnatt. Innan hade vi suttit utomhus och pratat minnen, pratat om nuet och försökt förutspå framtiden. Vi hade alla en föreställning om hösten men med facit i hand nu så hade vi fel. Lika mycket som vi trotsade sensommarens kalla smekningar med filtar så trotsade vi alla bekymmer och tankar om framtiden. Vi levde i nuet.



30th and 8th Wheelchairbarbie crew of New York City <3